PESAN

Idag fick AIK stryk med 4-0 nere i Malmö. Jag var inte och tittade på den matchen. Däremot stod jag på läktaren när AIK vann över Hammarby med 1-0. Det var mitt första Stockholmsderby på plats. Med drygt 30 000 på läktarna och jag mitt i Black Army på Norra stå blev det en trevlig kväll på Råsunda! Inget direkt tumult heller. Lite konstiga rusningar i t-banan bara, men med minst en polis vid varje t-banetågsdörr på både Solna centrum och Fridhemsplan kändes det lugnt.

I måndags köpte jag som sagt ett Wii. Även om jag nu har bestämt mig för att behålla det irriterar det mig fortfarande att jag inte fick en nordisk enhet, utan en fransk/spansk. Jag har skrivit ut en engelsk manual och jag vet ju att man bara tittar i den en gång lite snabbt när spelet sätts upp första gången, sen aldrig mer. Instruktionsboken till Zedla - Twilight Princess är i alla fall på svenska :-) Jag har ännu inte packat upp mitt Wii. Det är möjligt att jag gör det imorgon. Det och att kuta en vända i Grimsta-skogen låter som en lagom söndag.

I onsdags var jag i Nacka och fick trerätters hos tre som nyss kommit hem från Norge. Det var nog första gången jag hoppade av bussen i Ektorp centrum. Det var nära att jag tog en lägenhet där i stället för i Kista när jag sommarjobbade förra sommaren, men det gjorde jag inte och därför var det här första gången. Kanske inte sista. Trerätters är kanske att ta i, men om man räknar med att jag klämde i mig hela paketet med vindruvor så fort jag kom och sen via pitagrejer fick en paj med vaniljsås, så kan man kalla det trerätters. Middagen följdes av bildvisning från en fiskfabrik (tankarna gick genast tillbaka till somrarna på Scan), lite Lost, ett par dåliga ordvitsar (som att någon hittat en boj-friend i Norge) och kvast-snack.

I torsdags var jag först på samråd med Ekerö kommun och sen på kvällen i Gustavsberg (Värmdö kommun) på ett sammanträde. Det var mitt första sammanträde som protokollförare. Intressant.

Tre mycket glada nyheter från veckan:
1. Jag fick biljetter till EM-kvalmatchen mellan Danmark och Sverige på Parken i Köpenhamn! Det ska bli grymt härligt att åka över bron i den gula tröjan och ströga omkring där och sen gå på match! Jag är nog kontorets mest hängivna Sverigesupporter, men trots det ifrågasattes min lojalitet. ("Vilket lag håller du på då?") Skåne har varit svenskt sedan 1658, men det tar tydligen lite tid för vissa att ta till sig vissa saker...
2. Bosse hänger med på sommarresan till Irland och England! Nu blir det the not fantastic four som ger sig ut!
3. Lägenhetsfrågan verkar få en lösning.

Jag har just piskat Slangen i två MSN-minröj-bataljer. Den sista var ruggigt jämn. Han hade 25-24, men jag vände och vann med 26-25.

Hanna: Du har så rätt. Maskinen är dessutom helt på engelska även om det är en "nordisk enhet". Det är ju en rörelsekänslig handkontroll... undra om det finns nåt spel där man kan beställa baguetter på mitt sätt.

Sofia: Om du inte slutar påminna mig om den franskakursfadäsen är du snart inte en av mina gamla favoritkompisar längre. ;-) Nej, det ska bli kul att träffa dig igen. Känner jag dig rätt, vilket jag tror att jag gör, så är det nog ingen risk att du gör mig besviken. Det kanske blir jag som gör dig besviken. Därför tar jag guldslipsen för att inte göra dig besviken.

Natti, natti!

Nu har jag också ett Wii. Wii!

Så här i pausen i veckans Wallanderfilm passar jag på att författa ytterligare ett inlägg i min blogg. Det har gått nästan en vecka sedan förra inlägget och givetvis har det hänt en hel del saker. Jag har varit i Gävle, erfarit hur det är att baka i en gasspisugn, fått erfara känslan Tre kronor hade efter Finland-vändningen (kvartsfinalen i hockey-VM 2003, från 1-5 till 6-5) och sett nya delar av Stockholm. Det har även hänt andra grejer som jag väljer att inte gå ut med än.

Senast handlade det en del om lerduveskytte. De flesta av oss var lite småömma över högeraxeln och man kunde ana små söta blåmärken efter hagelgevärets rekyl, men när jag nu återigen klämmer lite på mig själv märker jag att det är helt borta. Däremot har jag fortfarande ont under foten efter diverse aktiviteter i Gävle.

Jobbet flyter på bra. Jag har mer och mer börjat att känna att jag har en hel del att göra. Delvis beror det givetvis fortfarande på att jag inte är så snabb på det jag gör, men också på att jag helt enkelt har fått mer och mer att göra. Sakägarna ringer och vill få saker gjorda och jag känner hur tiden rinner på utav bara helsike. Kan inte fatta att det snart är maj, och får efterhand större och större förståelse för folk som har fastnat på sitt jobb i alltför många år. Jag trivs bättre och bättre för varje dag och just nu känner jag till exempel att det ska bli kul att träffa alla kollegor igen i morgon.

När jag skriver så kan ni verkligen förstå att det ska bli riktigt kul att åka ner till Lund om två veckor och träffa mina favoritkompisar "från förr". På fredagen väntar examenshögtid och på lördagen samlas 5-10 st hemma hos Julia. Det blir godis det!

Wallanderpausen närmar sig sitt slut och jag får skynda på med att berätta om mina dagar i en av Norrlands sydligaste städer. Jag kom dit på tisdagskvällen vid 22-tiden. I hotellbaren satt David och Mange och firade AIK-segern borta mot IFK Göteborg. Det var Magnus som helt klart var gladast, David sympatifirade mest. Jag anslöt i sympatifirandet och beställde en 48-kronorsöl på typ 2 deciliter. Jag kan inte minnas att jag bad om en "liten stark", men det var vad jag fick. Lika bra att låtsas att man är AIK:are, tänkte jag, eftersom jag ska stå mitt i AIK-klacken på derbyt på tisdag. Över 25 000 biljetter är redan sålda. Det bådar gott inför mitt livs första Stockholmsderby på plats. På norra stå.

På onsdagen väntade bollspel på kvällen. Det blev fotboll och det är skitkul. Samma sak gällde på torsdagen. Då var vi tyvärr bara fem lirare, så sista halvtimmen fick jag och Niklas spela i ett lag med tre. Dittills hade samtliga matcher vunnits av tre-laget, så ganska överraskande vann vi första matchen. De tre krävde revansch, så jag och Niklas fick kämpa vidare. Nu var vi riktigt trötta, men tog hem det till slut ändå. Då ville de spela en till... Matcherna gick till 5. Med mig och Niklas på knäna gick de upp till 4-1. Men som en blixt från klar himmel - en blixt som gav oss all den energi den innehåller - reste vi oss på nio och kammade hem matchen med 5-4! Och som vi själva kommenterade det efteråt: "It's TOO easy!!" Dagen efter kunde jag knappt gå. Jag kallar det "uppsliten fotsula".

Som om detta (fotbollen) inte var för dagen nog väntade en utekväll i snålblåsten. Efter middag på Mingel, en fantastisk pärondrink på Helt enkelt (där även Curre Lundmark sörplade godsaker) hamnade vi som alltid på Heart Break. Trevligt gäng och god stämning innebar att förutsättningarna för en härlig natt var ultimata. Tyvärr förstörde herr DJ kvällen. Han var helt värdelös. Spelade pumpande disco-versioner av allt så att man knappt hörde vad det var och än mindre kände för att dansa till det. Så jag och Mange gick hem nästan i ren protest. Via korvkiosken (där gubben frågade om jag ville ha dill på moset...) bar det sedan hem till hotellet. Nämnas bör också tjejen som stod vid mojjen och glufsade i sig en hamburgare. Hon fick mig att stå i en konstig ställning med armen när jag beställde samtidigt som jag blixtsnabbt prickade in hennes småländska dialekt. Fråga Mange hur nöjd jag var med det...

Fredagen som följde var en ganska sömning historia.

Wallanderfilmen är slut och jag ska avrunda detta inlägg. Filmen var inte lika bra som Innan frosten förra veckan, men ändå okej. Det är kul att de rör sig nära mina hemmamiljöer. Rättsmedicinska i Lund och sandstranden mot Östersjön känns hemma. Inte just rättsmedicinska och stranden på exakt det stället, men... ja, ni fattar. Lund vet jag ju vad det är osv. Öhh, nytt stycke.

En intressant och något skrattretande iakttagelse som jag gjort under de här två filmerna har med dialekter att göra. De rör sig i Skåne och visst förekommer en del skånska, men varje skåning framställs som helt bortkommen och med typ 50 i IQ. Samtliga på polishuset och andra nyckelpersoner som hjälper utredningen framåt - det vill säga de viktiga och smarta personerna - pratar allt annat än skånska. Särskilt en gubbe idag var helt störd. Mitt under ett polisförhör frågar han på ren sepe-skånska: "Kan jag få en läsk? ... Med sugrör?"

Slangen: Vettifan vad han hette. Tror det var nåt med Hansen i efternamn.

Hanna: Det är svårt att ana den, men det går. Du kan få se originalbilden om du vill. Stockholm blodbad var väl så där kul... Jag har haft bättre skämt :-) Lycka till med glasögonhittandet! Ser fram emot att se dig i dem i sommar. Eller kanske redan 4 maj..?

Det är dags att gå och lägga sig! Det blir en skön inledning på veckan med möte hela förmiddagen i morgon, ett så kallat APT. Arbetsplatsträff alltså.

Eller som Lasse säger:
"Min ungdom kommer aldrig igen, jag har så mycket förstånd att förlora än, så jag lovar dig inget min käraste vän. Det är ett kort liv." Jag vet inte varför jag valde att stoppa in ett citat här. Kanske för att det var precis vad jag lyssnade på när jag skulle avsluta inlägget.

Veckans första dag följde helgen vad gäller sol och "sommar". Årstadalshamnen var vid lunchtid full av solsuktande, bleka svenskar (okej, Madde hade faktiskt fått lite färg i helgen) som ville sitta och äta sin medhavda lunch och titta ut över Årstaviken. Jag var en av dem.

Efter jobbet väntade lerduveskytte. Vi tog mätbilen (och en annan bil) och åkte ner mot Huddinge Jaktvårdsförenings skjutbana vid Gladö kvarn. Det var kul att köra mätbilen. Det är alltid kul att köra bil. Fruktansvärt segaccad och katastrofal svängradie (man är ju van vid Saab...), men helt okej i övrigt. Så länge man inte satt i baksätet, bör kanske tilläggas.

Jag inledde starkt. Må hända att det var nybörjartur, för sen fick jag snabbt en svacka. Men framåt slutet ordnade det upp sig igen och jag avslutade med att skjuta ner den svåraste lerduvan som gick helt i sidled. Jag kan förklara närmre om någon vill det. Men lerduveskytte är verkligen något jag kan rekommendera er att prova - det är skitkul! Jag tror en del av er skulle instämma i en av mina kommentarer som jag fällde efter en dålig serie under min svacka: "Det är lättare på Nintendot."

En kommentar till lördagens utgång kan också vara på sin plats: Det var väldigt roligt. Dock bör poängteras att tequila alltför sent inte är min grej...

Hanna: "Bordet var bokat", menade jag. Jag ber om ursäkt för misstaget. Jag försökte i alla fall kommentera ditt misstag på ett roligt sätt, medan du bara påpikade* det bara för att. Men det är bra att du är uppmärksam! :-)
* Manges underbara egenpåhittade ord. Ni får själva lista ut innebörden.

I morgon kväll drar jag till Gävle och blir där till fredag. Det blir ett välkommet inslag i vardagen.

Har just kommit hem efter en mindre runda på Söder. Styrelsen i jobbets fritidsförening skulle ut och ha ta en middag på medlemmarnas bekostnad. Boket var bokat till 18.00 (någonstans vid Hornstull), men tre av oss inledde med ett par afterwork-öl på ölhaket Söderport vid Liljeholmsbrons norra fäste. Söderport har jag alltid förknippat med usch och blä (fiendeskolan nummer ett på gymnasietiden), men ett ställe med 19 kronor för en stor stark väger upp det till ett lite mindre usch och blä. Sedan stack vi till restaurangen. Ramblas hette den om jag inte minns fel.

Annars då? Jodå, jag trivs väldigt bra. Vi var ute ett gäng och käkade och spelde bowling i onsdags. Mycket trevligt! Annars har det inte hänt så mycket sedan i påsk. I morgon väntar utgång med ett lantmätargäng. Göta Källare ryktas det om. De ska tydligen ha ett fett schlagergolv. Det kan bli kul. Riktigt kul!

Ett kort och rättså fantasifattigt inlägg tyvärr. Det kanske blir mer spännande nästa gång, när jag förhoppningsvis kan berätta om att jag har skjutit hagel! (Lerduveskytte väntar på måndag.)

Kommentarkommentarer:

Hanna: Nja, det var inte riktigt lönt, för man blev gör-kladdig direkt igen! Mycket kött, jag håller med!

Cedergren: Jag misstänker att du ligger bakom det anonyma inlägget... Är du vegetarian?

018: Ja, det var inte dumma grejer! Idag är alla glada i Stockholm - det är sydliga vindar :-)

Sofia: Görnskaker? Hur stavar man till det?

Egentligen borde jag gå och lägga mig nu. Klockan är visserligen bara halv elva, men jag är trött efter en helg på västkusten. Jag tror vi åt för mycket. Påskhelgen inleddes med ett besök på den australiensiska restaurangen "Reef n' Beef". Jag var mätt redan efter förrätten. Den var så omfattande att det lätt hade räckt med bara den. Så där satt jag efter förrätten nerkasad i stolen med uppknäppta byxor och endast en liten slatt kvar av ölen och tänkte: "Varför beställde jag in '1 kg spareribs till huvudrätt...?'". Det var som två stora inkletade chokladkakor, fast tjockare och större. Men precis som en chokladkaka (bortse från ett visst Seinfeld-avsnitt) skulle de här köttstyckena ätas med händerna. Tur att man fick en handduk i stället för servetter på det stället. Tur att handduken man fick var svart. Katie hjälpte mig med mina * och jag henne med hennes blodiga oxfilé. Sedan rullade vi hem.

Igår (lördag) spelade vi bowling och hade sen påskmiddag hemma hos Jonas och Katie. Idag åkte jag tillbaka till Stockholm igen.

Idag cyklade jag för första gången sedan årets allra första dagar. Det var skitkul! Jag kände hur jag vaknade till liv igen på cykeln. Jag drog på och vräkte fram över gator och torg. Jag saknar verkligen att kunna cykla till... dit jag ska. Nej, cykelavstånd till jobbet hade verkligen inte varit fel. Så hade man kanske kunnat börja med "skämsremsa" (säger jag med ironi), i stället för 30-dagarskort och på så sätt spara lite pengar.

Annars är väl den största nyheten att jag har klippt mig. Det var dags. Jag hoppas få upp en bild här så småningom när jag som nyklippt sitter och slafsar i mig spareribs.

Just nu planeras sommarens stora semesterresa. Det verkar bli Irland och England med Mange och Jimmi. Guinness ölmuseum, bo i slott på engelska landsbygden, London och så vidare.

Lite mer kortsiktigt blir det kanske nöjesaktiviteter i morgon i form av AIK-Kalmar FF på Råsunda. Om jag får tag på biljetter. Det kan bli en heldag, eftersom jag ska följa matchen ur en AIK-supporters ögon med allt vad det innebär. Ett par öl före matchen, mottagande av spelarbussen, insjungning på Norra stå och så vidare.

Det var andra stycket i rad som avslutades med "och så vidare".

Tredje.

Hanna: Ja, precis! Det är det som är tanken. Så det är bara att fortsätta.

Cedergren: Jag fick ett ringbevis tillsammans med examensbeviset. Med fanns också en lapp där det står att man ska skicka in ringbeviset till Teknologkåren (vid LTH) om man vill ha ringen. Så det gjorde jag, sen får de väl höra av sig. Verre hade gjort likadant och sedan ringde TLTH till henne. Men jag garanterar inte att det är det bästa eller rätta vägen:

Anonym, som skrev "Motståndskraft.": 1. Jag vet vem du är (Slangen). 2. Jag kommenterar inte anonyma inlägg. (D'OH!)

Nu ska jag sova.



* Här hade jag tänkt mig ett ord som jag tror finns och mig kunna, men jag kunde inte hitta det i ordbok, på ne.se eller googla mig fram till det. Det finns bara i en av Magnus Ugglas låttexter, men där står ju ingen exakt förklaring på det. Jag tror jag vet, men kan som sagt inte få det bekräftat. Därför avstår jag från att använda ordet.

Jag glömde ju att kommentera era kommentarer på förra inlägget.

Hanna: Popcornkärnor är faktiskt helt okej. Särskilt om man är sugen på snacks och det är allt som finns att tillgå.

PO: Du borde lägga till i din formel att din tumregel gäller först när poppandet gått från mindre än ett pop per två sekunder till mer än ett pop per två sekunder :-) (Så att man inte stänger av mikron två sekunder efter att man satte igång den om man inte hör ett pop.) Men kul att du kommenterade. Vi hörs på MSN!

Cedergren: Härligt att du är en trogen läsare! Och skönt att du tror på en ljus framtid för bloggen, hehe.

Hallå!

Jag var inne på Guldfynd igår och mätte mitt högra ringfinger. (Ja, högra. Inte vänstra.) Jag har nu bestämt mig för att köpa civilingenjörsexamensringen. Dyr som Hin håle, men så får det bli. Tänk vad man kan ändra uppfattning fort. För några månader sedan var jag relativt övertygad om att jag inte skulle köpa någon ring (främst på grund av priset), men nu har jag tänkt om. Inte för att den har blivit billigare, utan för att det skulle vara kul att ha. Jag trodde knappt det var någon som köpte den, men på jobbet har de flesta en. I alla fall de unga. Men i princip alla har ju KTH-ringar och det gör mig sugen på att tassa omkring där med min saftiga LTH-ring.

Nu är det påsk, och jag drar till Göteborg i morgon. Det gör resten av familjen också, förutom Jonas (och Katie). De är redan där. De är mantalsskrivna där. Det blir säkerligen en trevlig familjehelg!

Just nu snurrar kläder runt i maskinen och i väntan på att de snurrat klart klämmer jag i mig en enklare kvällsmåltid i form av mackor och mjölk och apelsinjuice.

Glad påsk!

Tjena!

Jag har just kommit hem från en härlig after work på jobbet. Vår grupp ordnade after work efter jobbet - på jobbet -för de andra grupperna. Öl, vin och cider till självkostnadspris, tipsrunda (bland annat med frågan "Vem har skakat hand med Bill Clinton?"), schlagertävling, dansgolv, brända popcorn och många skratt ger en ganska bra bild av tillställningen som varade från 16.30 till cirka 21.

Ni som kan min historia: Det blev en favorit i repris när det gäller mig och misslyckande av micropoppande. "Brinner det någonstans?", vad väl den tydligaste kommentaren till mitt försök att ordna snacks.

Tjohoo! Godnatt!


PS. Det kommer inga kommentarer till mina inlägg. Det är trist. Utan respons blir det tråkigt att ha bloggen.